ORDLISTA
Abundans Täthet av t.ex. bottendjur. Uttrycks som antal individer per ytenhet.
a-klorofyll (fi)
klorofyll-a (sv)		 Växternas gröna färgämne: Utgör ett indirekt mått på mängden växtplankton i vattnet. Mängden växtplankton beror på ljusförhållanden, näringstillgång och temperatur i vattnet. Förekomsten är som störst något under vattenytan, där ljuset inte är alltför starkt.
AOX Adsorberbar organiskt bunden halogen, d.v.s. totalmängden klororganiska föreningar i avloppsvatten från skogsindustrin. Bakom denna parameter döljer sig en komplex blandning av klororganiska föreningar med olika fysikaliska egenskaper och olika effekter på ekologin.
As, Cd, Cu, Hg, Ni, Pb och Zn Arsenik (As), kadmium (Cd), koppar (Cu), kvicksilver (Hg), nickel (Ni), bly (Pb) och zink (Zn) är tungmetaller som släpps ut i betydande mängder från industrier i Kvarkenregionen. En del av dessa metaller är nödvändiga i små mängder för organismerna. Vid högre halter är de dock giftiga. Olika organismer har olika toleransgrad för dessa ämnen.
Avrinningsområde Det område som enligt höjdförhållandena kan samla vatten till ett vattendrag.
Belastning Föroreningar som kommer ut i naturen. Det kan vara i form av näringsämnen, organiska ämnen, metaller och miljögifter mm. Källorna kan vara industrier och reningsverk (se punktbelastning), men även från marken (se diffus belastning).
Bioindikator Art som används för att undersöka effekter av utsläpp. Det kan vara både växter och djur. Det ställs vissa krav på en bioindikator om den ska kunna visa utsläppens påverkan. Nedan listas en del av de krav som ställs på ett djur som ska vara bioindikator. Den ska:
  
  1. vara stationär och talrik i undersökningsområdet
  2. vara lätt att fånga
  3. ackumulera föroreningar utan omfattande dödlighet och kunna uppvisa föroreningsgradienter inom undersökningsområdet
  4. leva tillräckligt länge för att möjliggöra åldersrelaterade studier
  5. kunna hållas i laboratoriemiljö för studier utan att äta upp de andra djuren
  6. ha en väl känd fysiologi och ekologi
  7. visa ett enkelt och känt samband mellan halten av förorening i vattnet och halten i organismen/effekten på organismen
Biomassa De levande organismernas vikt per ytenhet. Uttrycks som våtvikt eller torrvikt, t.ex. g/m2.
BOD7 Biologisk syreförbrukning: Anger syreåtgången i vattnet vid sju dagars bakteriell nedbrytning i laboratorium. Värdet på BOD7 beror närmast på mängden organisk substans i vattnet, men också på mängden näringsämnen.
Brackvatten En blandning av sötvatten och salt havsvatten.
COD Kemisk syreförbrukning: Mäter organiska ämnen i vattnet, som kemiskt förbrukar syre. I avloppsvatten från industrin kan finnas giftiga ämnen, som förhindrar den bakteriella verksamheten, och då ger COD en bättre bild av mängden organiska ämnen än BOD.
Detritus Dött organiskt material som sjunker till botten och utgör föda för bottendjuren.
Detritusätare Bottendjur som äter dött organiskt material som sjunkit ner till bottnen, t.ex. vitmärlan.
Diffus belastning Diffus belastning består av ämnen som kommer från främst jordbruks-, skogs- och torvmark och som transporteras till havet via vattendragen. Exempel på sådana ämnen är näringsämnen (t.ex. fosfor och kväve) och organiska ämnen.
"Död botten" Ett bottenområde som saknar levande organismer/bottendjur. 
(Oftast beror på syrebrist)
Exponerat Ett exponerat läge betyder att det inte finns några öar eller utskjutande uddar som minskar vågornas kraft
Exponerade bottnar Bottnar som är utsatta för vågor, strömningar och vind är exponerade.
Filtrerare Djur som fångar sin mat från den fria vattenmassan genom att filtrera vattnet. Musslor är filtrerare.
Färg Organisk och oorganisk substans (humus) samt lösta ämnen påverkar vattnets färg. Om vattnets pH sjunker, kan partiklar fällas ut på bottnen och vattnet blir klarare. Likaså fälls humusämnen ut, när vatten från humushaltiga vattendrag blandas med saltare vatten.
Habitat Livsmiljö
HQ, HHQ Högvattenföring, (HQ) i Finland och (HHQ) i Sverige, är den högsta observerade vattenföringen under observationsperioden som vanligen är ett år. I faktarutan har använts så lång tidsserie som möjligt.
Ishavsrelikt (glacialrelikt) Glacialrelikterna är sötvattensarter och hit hör bl.a. spånakärring, vitmärla och pungräkan Mysis relicta. De är kvarlevor från istiden och spreds troligtvis från Sibiriens kust västerut mot Östersjön och Bottniska viken. Detta tros ha skett för ca 7 000 år sedan.
Klorofyll-a (sv)
a-klorofyll (fi)		 Växternas gröna färgämne: Utgör ett indirekt mått på mängden växtplankton i vattnet. Mängden växtplankton beror på ljusförhållanden, näringstillgång och temperatur i vattnet. Förekomsten är som störst något under vattenytan, där ljuset inte är alltför starkt.
Makrofauna Bottendjur som är större än 1 mm.
Markanvändning Definitioner på den svenska sidan av Kvarken: Skogsmark: Ytor med träd högre än 1,5m. Även hyggen och fjällbjörkskog. (I figuren beteckningen skogbevuxen mark) Sankmark: Alla våtmarkstyper. Svårframkomliga våtmarker och våtmarker med normal framkomlighet samt vanlig och trädbevuxen våtmark. (I figuren beteckningen öppen myrmark) Öppen mark: Åker, äng och betesmark. Även igenväxande åker och betesmark med låga träd (<1,5m) och buskar samt vegetationstäckt mark nedanför fjällgränsen. (I figuren beteckningen öppen mark och åker) Kalfjäll: Kalfjäll och fjällhed ovan trädgränsen. (I figuren beteckningen kalfjäll och fjällhed) Vatten: Sjöar och vattenytor. (I figuren beteckningen sjöprocent)
Meiofauna Bottendjur som är mindre än makrofauna. Ofta anges ett storleksintervall på 0,1 mm-1 mm.
Metamorfos Den förvandling från ett livsstadium till ett annat som en organism kan genomgå. Dagsländans förvandling från larv till flygfärdig slända är ett exempel.
Mjukbottnar Mjukbottnar består av finare material än sand, till exempel gyttja, lera och organiskt material.
MQ Medelvattenföring (MQ) är medelvärdet på den dagliga vattenföringen under observationsperioden som vanligen är ett år. I faktarutan har använts så lång tidsserie som möjligt.
NO3+NO2-N Nitrat- och nitritkväve: Kväve i löst form, som är direkt tillgängligt för växtplankton och övriga växter. Under vegetationsperioden sjunker halterna, eftersom näringen tas upp och binds i biomassan i vattnet. Under vinterperioden ökar halterna av löst kväve i vattet, då produktionen är låg och näringsämnen tillförs.
Nordlig utbrädningsgräns Den nordligaste punkt i Bottniska viken där individer av en marin art påträffats. Norr om gränsen har vattnet för låg salthalt för att arten ska överleva.
NQ, LLQ Lågvattenföring, (NQ) i Finland och (LLQ) i Sverige, är den lägsta observerade vattenföringen under observationsperioden som vanligen är ett år. I faktarutan har använts så lång tidsserie som möjligt.
pH Surhet: Enheten är ett mått på vätejonaktiviteten i vattnet. Ju lägre pH-värdet är, desto surare är vattnet. Om pH sjunker ett steg från ex. 6,0 till 5,0 blir vattnet 10 gånger surare, eftersom skalan för pH är logaritmisk. Främst på finska sidan beror försurning på sura alunjordar. Om pH sjunker lågt, dör en del vattenorganismer, däribland fisk. Indirekt har surheten betydelse för vattenorganismerna också genom att den reglerar i vilken kemisk form exempelvis metaller uppträder. Särskilt viktig är förekomsten av löst aluminium, som under sura förhållanden förekommer i giftig form.
PO4-P Fosfatfosfor: Växtplankton och de högre vattenväxterna kan endast använda fosfor i fosfatform. Den fosfatmängd, som är tillgänglig i vattnet i slutet av vintern, avgör mängden växtplankton på våren. Ökningen av växtplankton på våren sänker vattnets fosfathalt.
PSU Practical salinity unit. Enhet som salthalt numera anges i. Motsvarar en promille (‰, parts per thousand).
Punktbelastning Punktbelastning består av ämnen som kommer från t.ex. industrier eller avloppsreningsverk.
Q Vattenföring: Den vattenmängd m3/s som rinner per tidsenhet i vattendragets tvärsnitt.
Reliktart Reliktarter är sådana arter som levt kvar sedan istiden. Det finns reliktarter som har ett västligt, marint ursprung och hit räknas bl. a. pungräkan Mysis mixta, korvmasken Halicryptus spinulosus, blåmusslan Mytilus edulis och östersjömusslan Macoma baltica.
Siktdjup Siktdjupet mäts med en vitmålad skiva (Secci-skiva), som sänks ned i vattnet. Ökade mängder näringsämnen medför en ökad produktion av växtplankton i vattnet. Denna effekt kan uppskattas genom mätning av siktdjupet. Siktdjupet är beroende av partiklar i vattnet, som det finns mera av om vattnet är humushaltigt, innehåller suspenderat slam eller är eutrofierat. Om vattnet blir surt och partiklarna faller till bottnen, får vattnet ett större siktdjup.
Suspenderat material Finkorniga partiklar som finns i vattnet
Taxa Allmän term för olika taxonomiska enheter. De taxonomiska enheterna är t.ex. art, släkte, familj, ordning, klass och fylum etc. Ibland kan djuren inte bestämmas ända till art utan bara till släkte eller familj osv. När man talar om taxa kan det således röra sig om flera olika bestämningsnivåer.
TotalN Totalkväve: Summan av nitrat, nitrit, ammonium och organiskt kväve. När organismerna som använder kväve på våren och sommaren sedimenterar, sjunker halterna i ytvattnet. Kväve tillförs vattnet både från marken och luften. Markanvändningen inverkar på mängden kväve som sköljs ut i vattendragen. I avloppsvattnet är kvävemängden från en människa ca 12 g/dygn.
TotalP Totalfosfor: Summan av löst fosfatforsfor samt organiskt och oorganiskt bunden fosfor. Avloppsvatten från industrier och bosättning samt jordbruk tillför vattnet betydande mängder fosfor. I avloppsvattnet är fosformängden från en människa ca 2 g/dygn.
Utsjön Längre ut till havs, inte kustnära
µmol/l <-> µg/l Om man vill omvandla enheten för totalfosfor eller fosfatfosfor från µmol/l till µg/l, skall man multiplicera värdena med 31,0 (molvikt för fosfor). Exempelvis 0,13 µmol/l * 31 g/mol = 4 µg/l. 
Om man vill omvandla enheten för totalkväve eller nitrat+nitrit-kväve från µmol/l till µg/l, skall man multiplicera värdena med 14,0 (molvikt för kväve). Exempelvis 20 µmol/l * 14 g/mol = 280 µg/l.
Vårblomning Den ökning av algtillväxt som sker när algerna får tillgång till solljus och ökad näringstillförsel under våren. På våren är det vanligen kiselalger som blommar.
Växtplankton Mikroskopiskt små encelliga alger i kolonier eller algsamhällen. Lever fritt svävande i vattnet.
Ämnesomsättning Processen då näring omvandlas till energi och andra ämnen som organismen behöver.

Tillbaka upp