NORRBYN - Kuststationer

Norrbyns kuststationer ligger i Örefjärden, ca 4 mil söder om Umeå. De ingår i det nationella programmet för uppföljning av makrofauna på mjuka bottnar. Syftet med delprogrammet är att kunna påvisa eventuella förändringar i bottenfaunasamhället, som orsakats av övergödning, syrgasbrist eller miljögifter. Norrbyns stationer fungerar som referens i programmet, eftersom de är opåverkade av direkta utsläpp. Förutom bottenfauna undersöks även sedimenten och vattenkemin.

Umeå marina forskningscentrum utför övervakningen och metoden beskrivs på Naturvårdsverkets hemsida.

Resultaten som redovisas på dessa sidor är medelvärden för 13 stationer (ett hugg per station), med undantag från totala antalet taxa, där de 13 stationernas sammanlagda antal redovisas. Djuren är bestämda till art med en del undantag då de endast bestämts till släkte (t.ex. Gammarus sp.) eller annan djurgrupp (t.ex. Oligochaeta).

Från och med 1995 ingår ytterligare 8 kuststationer i det nationella programmet, alltså totalt 21 stationer, men dessa redovisas inte här. Inte heller redovisas resultaten från Norrbyns utsjöstationer.

  
Det ekologiska tillståndet

Bottenfaunasamhället vid Norrbyns kuststationer domineras av Kvarkens karakteristiska arter: vitmärla, ishavsgråsugga och östersjömussla. Östersjömussla (Macoma baltica) utgör huvuddelen av biomassan och variationer i musselbestånden avspeglar sig i den totala biomassan. Vitmärlan (Monoporeia affinis) dominerar antalet individer (abundansen).

Variation över tiden

Under slutet av 90-talet minskade vitmärlans biomassa och individtäthet kraftigt. Vad denna nedgång beror på är inte helt klarlagt. Då nedgången skett i hela Bottniska viken är det troligen storskaliga processer som ligger bakom. Här kan du läsa mer om de teorier som framförts angående vitmärlans nedgång.

Den kraftiga minskningen av vitmärla påverkar även andra organismer. Den minskade konkurrensen om föda gör att andra arter gynnas, som t.ex. havsborstmasken (Marenzelleria viridis). Arter som livnär sig på vitmärla, t.ex. ishavsgråsugga, minskar däremot. Dessutom kan fisksamhället påverkas eftersom bottenfaunan är en viktig beståndsdel i många fiskarters diet.

Östersjömusslan uppvisar en nedgång vid Norrbyn sedan 1983, med undantag från vissa toppar. En möjlig förklaring kan vara en minskad salthalt, eftersom musslorna lever nära sin nedre toleransnivå med avseende på salthalt här. Läs mer om arters nordliga utbredningsgränser