Hälsoeffekter

Människor som utsätts för dålig luftkvalitet exponeras för en mängd olika ämnen med varierad hälsofarlighet och effekter på kroppen. Vanligen drabbas människor i första hand av problem med andningsorganen eftersom exponeringen sker via luftvägarna. Dessa mer direkta effekter på kroppen kan leda till följdeffekter, dvs mer indirekta effekter. Forskning har visat att exponering av fina partiklar indirekt kan leda till allvarliga problem för människor med hjärt-kärlsjukdomar.

När man studerar effekterna på människan skiljer man på långtidsexponering och korttidsexponering. Med långtidsexponering menas sådana förhållanden där en förorening påverkar en person eller en miljö under en längre tid. Det kan handla om allt från några månader till flera år. Korttidsexponering handlar om betydligt kortare intervall såsom förändringar från dag till dag eller timme till timme. Man har även anpassat gränsvärden för att täcka in dessa variationer i exponeringstid. Människor utsätts dock i allmänhet för en kombination av olika ämnen vilket gör det svårt att förutsäga risken med en viss halt av ett visst ämne.

Effekter av olika föroreningar

Svaveldioxid (SO₂)

Halterna av svaveldioxid är numera så pass låga i Kvarkenregionen att risken för skador på hälsan är små. För bara några decennier sedan var dock utsläppen betydligt större och halterna på sådana nivåer att människor påverkades märkbart. Höga halter av svaveldioxid påverkar framförallt lungfunktionen och studier vid korttidsexponering har visat på luftvägssammandragande effekter. Ett annan effekt kan vara inflammation i bronkerna. Nuförtiden är risken liten för att människor ska utsättas för skadliga halter av svaveldioxid med undantag av vissa arbetsmiljöer.

Kvävedioxid (NO₂)

Den största källan till kvävedioxid är vägtrafiken. Problemet med dessa utsläpp är att de sker i en miljö där många människor vistas. Längs livligt trafikerade gator och vägar kan ibland halterna uppnå sådana nivåer att gränsvärden eller miljökvalitetsnormer överskrids. Redan vid relativt låga halter kan känsliga personer såsom allergiker och människor med luftvägssjukdomar känna besvär. Man har kunnat se att antalet sjukhusintagningar för lungsjukdom och hjärt-kärlsjukdomar ökar då halterna av kvävedioxider är höga. Vidare ökar risken för luftvägsinfektioner hos barn. Kvävedioxid förs relativt lätt in i byggnader vilket innebär att halterna inomhus inte skiljer sig särskilt mycket från utomhushalten.

Ozon (O₃)

Marknära ozon är farligt för människor, växter och djur. Det är framförallt andningsorganen som påverkas och en ökad retbarhet på luftvägarna märks redan vid relativt låga halter hos känsliga personer. Exponering av ozon kan också ge upphov till inflammation i luftvägarna och tecknen på detta visar sig redan inom något dygn. Andra hälsoeffekter som drabbar utsatta personer kan vara huvudvärk, trötthet och ögonirritation. Halterna av ozon inomhus är vanligtvis betydligt lägre än utomhus vilket gör att exponeringen är beroende av hur mycket man vistas ute.

Partiklar

Partiklarnas storlek, form och kemiska sammansättning påverkar hur farliga de är. Statistik visar att och antalet sjukhusintagningar och dödsfall ökar efter perioder med höga halter av partiklar. En särskilt känslig grupp är människor med lungsjukdom eller hjärt-kärlsjukdom. De finaste partiklarna (PM_2,5) har ofta transporterats långa sträckor, en stor del ända från mellersta och södra Europa. De något större partiklarna (PM₁₀) härrör dock nästan uteslutande från lokala källor såsom vägtrafiken och vedeldning. Forskning kring partiklar har inte kunnat visa att det finns något tydligt tröskelvärde då man kan konstatera hälsofarlig effekt, men man vet att människor påverkas negativt redan vid låga halter i luften.

Flyktiga organiska ämnen (VOC)

Dessa föroreningar består egentligen av ett antal olika ämnen med olika hälsopåverkan. De man vanligen studerar är bensen, toluen, xylen, styren, eten och butadien. Bensen är det enklaste aromatiska kolvätet och finns framförallt i bensin men bildas också vid vedeldning. Bensen har visat sig vara cancerframkallande och leukemi är då den vanligaste cancerformen. Andra effekter av bensen är DNA- och kromosomskador. Xylen och toluen är kolväten som förekommer i lösningsmedel och hushållsprodukter. Hälsopåverkan från dessa är framförallt på nervsystemet vilket yttrar sig i huvudvärk, koncentrationssvårigheter, nedsatt reaktionsförmåga och trötthet. Eten bildas i samband med förbränning och ökar risken för cancer främst i form av leukemi samt har visat sig ha en genotoxisk verkan. Styren som är en industrikemikalie är ett starkt luktande ämne. Det påverkar nervsystemet och har också cancerogena och genotoxiska effekter. Styren kan förekomma i mycket höga halter i anslutning till industrier som hanterar glasfiber såsom vid tillverkning av småbåtar. Till viss del härrör utsläppen också från vägtrafiken i form av avgaser.

Sot och VOC i Västerbotten

Under perioden 1995 -1998 genomfördes mätningar av sot och VOC i alla kommuner i Västerbottens län. Syftet med mätningarna var att studera förkomsten av de luftföroreningar som ur regional synpunkt är särskilt viktiga för hälsotillståndet. Under oktober till mars varje säsong mättes halten av sot och vissa flyktiga kolväten, bl a bensen, i varje kommuns huvudort. Mätstationerna placerades utifrån gemensamma kriterier och överallt användes identisk utrustning, allt för att ge bra jämförelsemöjligheter mellan mätplatserna. Mätutrustningen sköttes av respektive kommuns miljökontor och analyserna utfördes vid Institutet för vatten- och luftvårdsforskning (IVL) i Göteborg. Mätprojektet var ett samarbete mellan länsstyrelsen, kommunerna, Umeå universitet, Vägverket region norr och landstinget. Resultaten från den tredje vinterns mätningar visar på likartade sothalter jämfört med 96/97 men lägre halter än 95/96, vilket främst torde bero på skillnader i vädersituationen. Vissa orter har både sot- och bensenhalter som ligger högt i ett svenskt perspektiv. Bensenhalten i Lycksele var högre än på någon annan mätpunkt inom det landsomfattande mätsamarbetet i IVL:s URBAN-projekt. Generellt var dock halterna relativt höga, i många fall över 2,5 µg/m3. Förklaringen till de höga halterna bedöms vara lokala utsläpp från vedeldning som adderas till biltrafikens utsläpp, vilka vanligtvis dominerar som källa i stadsmiljön. I kombination med dåliga utspädningsförhållanden vintertid i norra Sverige leder utsläppen till att även mindre orter får problem med luftkvaliteten. De uppmätta sothalterna indikerar att även det nya gränsvärdet för PM10 (partiklar mindre än 10 mikrometer) kan komma att överskridas på flera platser i länet. Då halterna redovisas som veckovisa medelvärden kan halterna tidvis i gatumiljö och vid tät vedeldning vara betydligt högre än de redovisade värdena, dvs under loppet av några timmar.

Halter av sot under vinterhalvår, baserat på veckovisa mätningar.

Halter av bensen under vinterhalvår, baserat på veckovisa mätningar.

Överskridanden av gränsvärden under våren

I österbottniska städer händer det årligen under mars och april att halten av inandningsbara partiklar överskrider gränsvärdet. Gränsvärdet är så definitierat att det tillåter 35 överskridanden av dygnsgränsvärdet per år och tills vidare har man inte konstaterat så många överskridanden i städer i Österbotten.

Trots detta har man satt gränsvärdet med hälsoeffekter som grund, och det finns därför skäl att informera allmänheten även om gränsvärdet överskrids ett fåtal antal dygn per år.

Nedanför står ett exempel av en sådan meddelande från Karleby den 5.4.2002

LUFTKVALITETSMEDDELANDE

Luftens dammhalter är fortfarande höga i Karleby centrum. Dygnsmedelhalten för inandningsbara partiklar (PM₁₀) torsdagen den 4 april vid Långbrogatans mätstation var 86 µg/m³ och överskred således gränsvärdet för förebyggande av olägenheter för hälsan, som är 50 µg/m³. Överskridningar av dygnsgränsvärdet för inandningsbara partiklar tillåts 35 ggr per kalenderår. PM₁₀-gränsvärdet överskreds för sjätte gången i år.

De höga dammhalterna och överskridningen av gränsvärdet för inandningsbara partiklar (PM₁₀) beror på att gatorna och vägarna torkar. Fenomenet är allmänt i Finland vid denna tidpunkt av året.

Prognos:

Överskridningar av gränsvärdet för inandningsbara partiklar är sannolika under de närmaste dagarna, ifall vädret är torrt och man har inte hunnit städa gatorna.

Påverkan på hälsan:

Halter av inandningsbara partiklar (PM₁₀), som överskrider gränsvärdet, kan öka andningsvägssymptom samt försämra lungornas funktion, speciellt för känsligare befolkningsgrupper (barn, astmatiker samt lung- och hjärtsjuka). Därför rekommenderas, att de känsligare befolkningsgrupperna undviker onödig vistelse i stadens centrum.